Inte för att jag vet om höstmörkret är här riktigt ännu - vi har fortfarande sommarvärme... Men mörkret kommer väl - och regnet. På jobbet är det kaotiskt nu, orimligt mycket jobb - jag hinner inte göra det jag borde trots ständig övertid. Nåja, jag har ju varit med några höstar nu och vet att det blir bättre (framåt jul)... En stor besvikelse för mig i helgen när jag missade Boogarts avskedsspelning med tillhörande mat och mingel i Gräsmyr, biljetter bokade sedan länge och mina kompisar fick åka utan mig. P g a sjukdom! Alla som känner mig vet att det är få sjukdomar som stoppar mig från att göra ngt kul...men denna gång kunde varken Treo eller Alvedon hjälpa mig - både barnen och jag åkte dit på magsjuka och jag låg hemma däckad när mina kompisar åkte till Gräsmyr. Suck. "Alla" var där. Utom jag. Nåja, vad är väl en bal på slottet....uhuuuuu!!!! Och för att vrida om kniven ytterligare bloggar sångerskan Anna på VK:s hemsida denna vecka - som en ständig påminnelse om vad jag missat.

En ljusglimt på en annars väldigt tråkig dag: När vi kom hem från jobbet möts vi av denna syn på köksbänken:
 


Jodå, det är en sockerkaka. En mycket god sådan! Klara och hennes kompis Evelina bakade den själva efter skolan idag! Dom är verkligen stora nu! Och duktiga. Det finns många vuxna som bakat i åratal och inte lyckats göra en så god sockerkaka.

Nej, naturligtvis får dom inte baka när dom är ensamma hemma. Inte använda ugnen heller. Eller elvispen. Eller smälta smör varken i mikron eller på spisen.

Men efter en hemsk dag på jobbet känns det helt underbart att komma hem till en sockerkaka! Man KAN inte bli arg - barnen VET att de borde frågat och de vet att vi i så fall skulle ha sagt nej.... Nu är det gjort och allt gick bra.

Så från och med nu får Klara göra middag så att den är klar när vi andra kommer hem. Hon är ju ändå 8 år. Stor! Eller?